fikan utan ord
Efter konserten i fredags blev vi medbjudna att fika lite med gitarristens föräldrar. D va en utmaning. Dom kunde säga nått å titta på mig med världens leende och samtidigt se ut som om dom väntade på svar. Jag log. Det funkade. Blev ju såklart lättare när Johan kunde översätta, men 80% av den fikan kunde jag bara gissa mig till vad dom pratade om, å jag märkte ibland att jag nog visst bytte ämne på ett lite märkligt sätt när jag ville delta. Eller så fortsatte jag prata om nått samtalsämne dom lämnat för en stund sen :)
Tur att d fanns så mkt runtomkring att titta på. Tjejerna som under hela vårt besök satt å sminkade sig. Lösögonfransar, tuppera hår, osv. Lr den hippa gubben som man bara blir glad av att se.